Östnytt - Katrineholm

Konvo

Brev till Margareta Hägerfors, Socialstyrelsens Regionala Tillsynsmyndighet i Örebro

Hej Margareta,

jag vill bara tacka dig för ett gott inledande samarbete, samtidigt som jag vill passa på att fråga om den generella översyn under vilken Katrineholms BC nu hamnat är utifrån En bättre tillsyn av missbrukarvården (SOU 2006:57).

I detta sammanhang vill jag också uppmärksamma Strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården – inriktningen till och med 2010 och insatser under 2008 (2008-04-24 nr III:5):

Att se dem som lever bredvid missbruket
Missbruk är ett folkhälsoproblem som inte bara drabbar den miss-brukande personen utan i hög grad även hans eller hennes familj. Barnen är särskilt utsatta. Vi måste därför bli bättre på att ge de närstående ett kvalitativt stöd.
Regeringen anser att missbrukets konsekvenser för barn och familj och andra närstående behöver uppmärksammas mer än vad det gör i dag. Vi måste alla bli bättre på att se dessa barn och ungdomar, som många gånger i tysthet hanterar sin egen och familjens vardag. Det är vår skyldighet att ge dessa barn och unga den hjälp och det stöd som de behöver.

Vad gäller det aktuella ärendet har vi en situation där en tvåbarns-familj lever under "missbrukets konsekvenser", och som en enhet kämpat för drogfrihet genom LAB. Det är vår skyldighet att ge även dessa barn den hjälp och det stöd de behöver, och inte försätta familjen i en situation med ökad återfallsrisk.

På samma tema vill jag hänvisa till samma protokollsbilaga:
Mål 3 Ökad tillgång till insatser för grupper som har svårt att få sina vårdbehov tillgodosedda
3.1 Förbättrat stöd till barn och familjer där det finns missbruk

Återigen, i det aktuella ärendet finns inget pågående missbruk, tack vare familjens kamp med hjälp av den vård de erbjudits, vars indragning nu hotar att underminera den drogfrihet och stabilitet som familjen lyckats etablera.

Vidare kan man argumentera för att även mål
3.3 Bättre vård för personer med opiatmissbruk
Våren 2007 genomförde Socialstyrelsen en granskning av de ca 60 verksamheter inom hälso- och sjukvården som bedriver läkemedels-assisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Granskningen visar att det finns oacceptabla brister när det gäller landstingens lagstadgade skyldigheter att planera sin hälso- och sjukvård utifrån rådande behov.
Kunskapen om såväl nyttan som riskerna med läkemedelsassisterad behandling inom hälso- och sjukvården för både narkotika och alkohol-missbruk är mycket olika utvecklad över landet och tillgången till sådan vård med specialistkompetens i dag på många håll bristfällig. Social-styrelsen bedömer att vissa landsting inte prioriterar vården av denna patientgrupp, trots att vårdformen uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Liksom alla andra patienter omfattas dock även dessa av vårdgivarnas ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

bör vara tillämpligt i det aktuella ärendet, där förvisso tillgången måhända finns, men där kvaliteten kan ifrågasättas, och där följakltigen prioriteringsaspekten ovan är öppen för tolkning.

Med vidare hänvisning till samma dokument, kan man på en generell principnivå hävda att mål
3.4 Förebygga beroende och överkonsumtion av narkotikaklassade läkemedel
Även om den demografiska situationen i landstinget eller regionen har betydelse för efterfrågan på dessa läkemedel bedöms skillnaderna snarare bero på olika attityder och vanor hos läkarna (förskrivarna).

är värt att beakta när man uppenbarligen vid Katrineholm och Nyköping BC valt att bemöta missbruket av Subutex (hänvisning till Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens hearing 080318), genom att helt sonika slopa all förskrivning av Subutex för samtliga vid kliniken inskrivna patienter.

Önskar att ovanstående diarie- och/eller journalförs för det aktuella ärendet.

Margareta, jag tror att vi redan är överens om att något inte verkar stå rätt till vid Katrineholms BC, och att det finns anledning att närmare se över verksamheten och de ansvariga. Jag vill bara genom detta brev förstärka Svenska Brukarföreningens uppdragsgivares ståndpunkt, och Svenska Brukarföreningens determination att driva detta ärende såväl på den individuella nivån, såsom på en principiell nivå.

Zoran Lovén
Sekreterare
Örebro Brukarförening
Ansvarig lokalföreningssupport
Svenska Brukarföreningen
Tel: 0766 - 459 880

Läs mer

För att parafrasera Brother Mouzone från The Wire: Det farligaste som finns är en knarkare med bibliotekskort!

Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende, 15 högskolepoäng

Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction, 15 ECTS

Fastställande

Kursen är inrättad 2008-07-01. Denna kursplan är fastställd 2008-11-04 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle. Kursplanen gäller från 2009-09-01.

Syfte

Kursens syfte är att deltagarna ska utveckla grundläggande kunskaper om olika teoretiska, praktiska och politiska perspektiv kring läkemedelassisterad underhållsbehandling av opiatmissbruk.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna
- redogöra för grundläggande kunskaper om opiatmissbruk som socialt och individuellt problem,
- redogöra för biologiska och farmakologiska aspekter kring opiatberoende och LAB,
- analysera och diskutera LAB som behandlingsintervention i ett socialt och politiskt sammanhang,
- redogöra för och analysera olika forskningsbaserade behandlingsmodeller och förhållningssätt i LAB,
- redogöra för och analysera aspekter av maktutövning och etiska problem i kliniskt arbete med LAB, och
- identifiera och reflektera över egna värderingar och attityder till olika aspekter som rör LAB.

Full kurslplan

Patientsäkerhet?

Diskussionen fortsätter i kommentarerna till artikeln om Chefsöverläkare polisanmäld i Läkartidningen:

Kommentera denna artikel! Det finns 7 kommentarer till denna artikel: Datum Inläggets rubrik 2009-02-19 Medicinsk behandling innebär krav på medicinsk säkerhet I polemiken mot läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ingår regelmässigt anklagelser om att beroendevården riskerar att medikaliseras. Med detta avses att psykosociala aspekter av beroendet inte beaktas, men även att patienterna får status av patienter inom hälso- och sjukvård med rättigheter och inte ses som klienter inom socialtjänst utan möjlighet att ställa krav. Självklart ska personer som behandlas med läkemedel för opiatberoende betraktas som vilka patienter som helst inom hälso- och sjukvård, men i detta ingår att man måste undersöka dem utifrån perspektivet medicinsk säkerhet. Att inte kontrollera om det finns ett sidomissbruk eller andra ohälsotillstånd som äventyrar säkerheten i läkemedelsbehandlingen vore att gravt åsidosätta den medicinska säkerheten och inget som gynnar utbyggnaden av den läkemedelsassisterade behandlingen. Att få samtycke till att informera polisen om att en person deltager i en kontrollerad läkemedelsbehandling kan innebära att vederbörande slipper misstankar om brottslig verksamhet. Under min tid som chef för beroendevården i Uppsala uppskattades detta av många patienter. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare, Kriminalvården 2009-02-23 Replik till Lars Håkan Nilssons kommentar För mig som patient i beroendevården samt ordförande för Sthlms Brukarförening, som organiserar substitutionsvårdens patienter i Stockholm, ter det sig fullständigt absurt att använda begrepp som ”Patientsäkerhet” för att försvara kränkningar, ja t o m misstänkta brott, begångna mot mina medpatienter i vården. Patientsäkerhet för oss, är till att börja med – självklart – att man kan känna sig trygg i kontakten med sina behandlare, att dessa inte kränker och naturligtvis inte begår brott mot mig! Fortsättningsvis begriper jag inte heller varför det har sådan medicinsk vikt att kontrollera mitt eventuella sidomissbruk, att man t o m är beredd att tillgripa metoder som kan vara kriminella, för att kontrollera mig, men inte mot andra patientgrupper som ordineras samma preparat? Jag förstår inte heller varför vi som enda patientgrupp riskerar att förlora vår medicinska behandling om vi begår brott, t ex snatteri? En patient som får Metadon via smärtmottagningen kan begå vilka brottsliga handlingar som helst utan att det påverkar hennes medicinering. Ska vi tolka det som att kriminella inte ska ha tillgång till underhållsbehandling? VARFÖR villkoras hela tiden insatserna för min patientgrupp, medan man då det handlar om andra grupper låter behovet av insatsen vara det som avgör? Jag har en ide’, övervikt; en annan livsstilsåkomma, även den livsfarlig, borde (om patienten inte begriper sitt eget bästa och ställer upp frivilligt) avhjälpas med tvångskirurgi. I den medicinska säkerhetens namn får patientens ekonomiska tillgångar tvångsförvaltas; betänk risken för ”sidomissbruk”, dvs tröstätande. Vi skär upp dem och stjäl pengarna ifrån dem, och kallar det för patientsäkerhet! Christina Paulsrud ordförande, Sth Brukarförening 2009-02-23 Medicinsk behandling kräver patientsäkerhet Att göra iakttagelser om en patient ingår i en undersökning. Patienter med leversjukdom observeras avseende ikterus ("gulfärgning"), ökad teckning av blodkärl eller bristningar i blodkärl, på diabetiker ser man efter eventuella sår och så vidare. Att inte titta efter stickmärken vore att göra avkall på medicinsk säkerhet och precis det som motståndare till läkemedelsassisterad behandling väntar på för att misstänkliggöra den. På samma sätt som det vore otänkbart för diabetikerföreningen att göra god sed av dåligt reglerade sockervärden är det självmål av Brukarföreningen att förespråka avkall från medicinsk säkerhet. Däremot är kroppsvisitation inte acceptabelt och att mot en patients vilja åsidosätta sekretess. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare, Kriminalvården HK 2009-02-24 Säkerhet bara för vissa? Lars Håkan Nilsson blandar ihop begreppen - medicinsk säkerhet torde väl vara lika viktig för alla patientgrupper - ändå är det hela tiden mot beroendevårdens patienter begreppet hävdas, ibland som alibi för kränkningar. Är inte medicinsk säkerhet lika viktig då det handlar Metadonpatienter på smärtmottagningen? Där letar man inte efter stickmärken eller kollar urinprov, fast det väl är precis lika onyttigt för dem att sam-konsumera olika substanser? Man tar sig rättigheter att kränka vårt medlemskollektiv på sätt som saknar motstycke bland övriga patientgrupper och det är om det - inte krav på lägre säkerhet - min insändare ovan handlar. Christina Paulsrud ordförande, Sthlms Brukarförening 2009-02-24 Kommentar till Lars Håkan Nilsson och Christina Paulsrud I så fall tror jag att Lars Håkan Nilsson och Christina Paulsrud är ganska överens. Vad det har handlat om i Skellefteå är, efter vad jag har förstått, klara översteg mot de principer som gäller enligt såväl sekretesslagen som hälso- och sjukvårdslagen: utförliga (och i enskilda fall smärtsamma) kroppsvisitationer mot patienternas vilja och utan urskiljning, vård som villkoras med att patienterna tvingas säga upp sekretess mot bl.a. polis och arbetsförmedling, delande av information om enskilda patienter mot deras vilja och utan att de ens meddelas om detta samt kontrakt som stadgar om utskrivning om patient gör sig skyldig till snatteri (!). Björn Johnson Fil dr, Malmö högskola 2009-02-24 Chefsöverläkare polisanmälda Detta som händer uppe i Skelleftå och rund om i Sverige,är skrämmande och att narkotikafrågan har fastnat i antingen svart eller vit har tillsammans med ordet NOLL TOLERANS haft stor inverkan på hur narkotikafrågan har utvecklats. Det är inte fel att ha mål men dom ska vara realistiska.Vi har också tappat bort en grupp patienter som inte klara av att följa Socialstyrelsens föreskrifter och blir utskrivna. Heroinbrukare är inte en homogen grupp utan en mycket hetrogen som måste få sina hjälpbehov efter egen förmåga och vad dom själva vill. Ett ord som använts när någon klinik har fått kritik för sina regler blir svaret pat.SÄKERHETEN. Vad då säkerhet? Att mötas utav hundar,visitation och inte veta om man få sin dos eller ej och att det villkoras "skriv på" annars åker du ur behandlingen. Det går inte att VILLKORA en behandling. Det som gäller står i HSL och finns de tvivel kan fråga sin egen landstingsjurist om vad som.För mig är pat.säkerhet att du kan komma till mottagningen och veta att du får din medicin, sekretesslagen följs och att urin och blodprover blir märkta så att dom inte kan blandas ihop och om en patient inte är överens om utfallet måste provet skickas till verifikation. Vad kan vi göra för ändra dom attityder som både personal och brukare använder sig av? Det gäller ju personal och patientmiljön. Det finns en lösning BRUKARSAMVERKAN. Sv.Brukarföreningen och lokalavd. gör ett fantastisk arbete för sina medlem och jag är övertygad om att dom kan ändra monologen till dialogen. Jag tycker att dom borde vara en självklar part. Beppe Gudheimsson Svenska Brukarföreningensvänner E-Mail beppe.gudheimsson@hotmail.com Mobil 0707596794 Beppe Gudheimsson Fd Programansvarig MBAB Substutionsbh, Ordförande Svenska Brukarföreningsvänner 2009-02-24 Vi protesterar mot villkorad behandling! Självmål av Brukarföreningen att förespråka avkall från medicinsk säkerhet! Citat av LH Nilsson: Att påstå att SBF förespråkar ett åsidosättande av medicinsk säkerhet är helt obegripligt men framförallt felaktigt! Det SBF kraftfullt protesterar mot och aldrig kommer göra avkall på, och nu slutligen anmält till JK, Socialstyrelse och polis är: 1: Att aldrig behöva utsättas för kränkande handlingar - så som villkorande Kroppsbesiktningar/visitationer som villkor för att få behandlingen eller daglig medicindos (fingrar i munnen, borttagning av skorpa med alkoholsvabb etc) Kroppsvisitation är ett tvångsmedel enligt svensk rätt. Enligt regeringsformens kapitel 2 § 6 är det en grundläggande fri- och rättighet för svenska medborgare att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp som kroppsvisitation. 2: Att aldrig behöva ”tvingas” skriva under fullmakt där kliniken ges rätt att bryta tystnadsplikten gentemot polis och åklagarmyndighet, försäkringskassa, arbetsförmedling etc, som villkor för substitutionsbehandling. Socialtjänst är ett undantag enligt Socialstyrelsens föreskrifter vilket vi ej motsätter oss. Den punkten är något vi tar upp i olika remissvar till nämnda myndighet. Jag har idag ringt runt till några olika patientföreningar, ingen har någonsin hört talas om något liknande – att vården till deras medlemmar villkoras på detta sett. Substitutionsbehandling är en av de minst frivilliga vårdformer som finns, vad är vårt alternativ! Berne Stålenkrantz Ordförande, Svenska Brukarföreningen

Semlan

Asså mycket action idag. Skyfflade lite papper på kontoret (=hemma) på förmiddagen, o sen Brukarråd på Beroendecentrum på eftermiddagen.
De punkter som avhandlades idag var:

• Rapport från SKL, Gunborg Brännströms hearing angående brukarråd-Tommy, Gert och Zoran
• Inplanering av brukarrevision 2009
• Inplanering av politikermedverkan i brukarrådet
• Verksamhetsberättelse 2008
• Rapport från arbetet med Khat-problematiken, Linda och Said
• Tema Jubileumskonferens – var är vi i planeringsarbetet – Annette, Zoran
• Övriga frågor

Den första punkten blev det lite diskussion kring eftersom Brukarföreningen tydligen är den enda av de föreningar som ingår i Brukarrådet som tycker att det är omöjligt att driva patientfrågor där.

Andra punkten blir nån slags patientenkät, vad jag förstår. Verdandi håller i den.

Tredje punkten: Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsråd Örebro:
NO money, NO honey.



Se även Örebros landstingsledning i krismöte

När sådana här tuffa ord kommer så här tätt inpå ett kommande val betyder det att läget är riktigt jävla kass. I sådana lägen är det alltid psykiatrin som blir först drabbad. Konkret innebär det anställningsstopp, och att Opiatkliniken inte klarar av de remisser (nya patienter) som kommer in.

Tommy kallar Marie-Louise till nästa Brukarråd 24/3 för att vi ska övertyga henne om att vi inte klarar mer nedskärningar. Bästa argumenten för det är verklighetsbaserade konsekvensbeskrivningar ur ett brukarperspektiv. Så om du har tankar om hur nedskärningar på Beroendecentrum kommer att konkret påverka DIG, skriv ner dom och skicka till Brukarföreningen.

Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum återkommer jag med när jag får mina händer på den. Vad jag förstår är den inte riktigt klar. Några saker berör dock Opiatklinikens patienter direkt.

Khat= jag kolla meddelanden på mobilen och lyssna inte så noga, för detta ämne rör inte Brukarföreningen.
Den inställningen kan ju tyckas arrogant, men är betydelsefull i sammanhanget. Se punkt ett här ovan. Precis som Brukarföreningen inte lägger sig i frågor som rör patienter vilka vi INTE representerar, vill Brukarföreningen heller inte diskutera frågor som rör de patienter vi representerar, särskilt inte eftersom i stort sett ALLA har en personlig åsikt om Substitutionsbehandling, oftast baserad på nån slags moralisk indignation och vanföreställningar som att buprenorfin och metadon skulle vara "legalt knark", vilket kan leda till att patienterna hamnar i andra hand i sådana diskussioner, som tenderar att urarta. Se även Deklaration.

Nåväl, Brukarföreningen framförde sina gratulationer till ett mycket väl utfört arbete av de inblandade.

Jubileumsfrågan - asså jag e så trött på detta, att jag inte orkar skriva nåt om det just nu. Låtom oss säga att Brukarföreningen lagt ner orimligt mycket tid och personella resurser på detta, och vi ser än så länge inte mycket till resultat. Ledningen har ialla fall uppmärksammat problemet och vi får se hur det utvecklas. Nytt arbetsgruppsmöte bokat till nästa vecka.

Övriga frågor:
Tydligen har någon patient personligen till Tommy ondgjort sig över att Brukarföreningen sitter i trapphuset med argumenten:
1) Jag känner mig uttittad.
Asså, det är helt OK att man som patient inte är intresserad av Brukaföreningen, och jag har full respekt för det, men halllåååå, UTTITTAD?!??! Det känns naturligtvis bättre när Tommy Levé kollar in ditt pissorgan tre gånger i veckan?
2) DOM representerar inte mig!
Naturligtvis inte. Men kan vi inte få ha friheten att representera dem som vill bli representerade av Brukarföreningen. Vi sitter ju faktiskt UTANFÖR kliniken.

Tommy Strandberg har bett patienten tala med Brukarföreningen angående detta, men jag hyser inget större hopp om att det kommer att ske.

Jag vill absolut inte peka ut någon patient eller raljera med någon som väljer att gå sin egen väg. Jag vill inte ifrågasätta det beslutet på något sätt, och respekterar att alla patienter är olika och har olika behov. Jag gör heller inte anspråk på att Brukarföreningen är det enda representativa organet, eller att man som patient vid Opiatkliniken måste stödja Brukarföreningen.

Jag önskar bara frihet för Brukarföreningen att representera dem som vill organisera sig och att Brukarföreningen har möjlighet att vara lättillgängliga för dem som så behöver.
Vi har bemödat oss om, att i vårt arbete på kliniken INTE vara påträngande eller "värvande". Vi sitter där, och man är välkommen att sätta sig hos oss om man vill, dricka kaffe, ta del av den information som finns, dela med sig av sina upplevelser osv. Annars kan man bara gå förbi. Vi säger "Hej." till de flesta, men eftersom trapphuset också används av dem som ska till Trafik, och vi ibland inte vet vem som hör till vilken mottagning, håller vi en ganska låg profil.

Brukarföreningen beklagar om vi i vår verksamhet stör någons personliga integritet, men det hör så att säga till sakens natur att vi ska vara synliga.

Vi vill tacka verksamhetsledningen för att man försökt lösa det hela genom att erbjuda oss tillgång till ett rum INNE på kliniken, men det medför vissa svårigheter för vår verksamhet, som dels har att göra med omvänd sekretess. Våra medlemmar känner sig inte trygga att tala fritt om sin vård inne på vårdavdelningen, och dels ett önskemål från de medlemmar som faktiskt HAR talat med oss, att de ser det som ett ideologiskt ställningstagande att vi sitter UTANFÖR kliniken.

Så efter en snabb styrelseöverläggning har vi beslutat att i valet mellan rum på kliniken eller inget alls, väljer Brukarföreningen inget alls.

Våra medlemmar finns på gatan, då finns vi där också.

* * *

Oj nu har jag glömt en annan punkt som var på "Övriga", men full redovisning kommer iom minnesanteckningarna är utskrivna.

* * *

I pausen bjöds på semlor, och när mötet var över lyckades jag, i vild kamp med andra intressenter roffa åt mig de attraktiva satarna som vart över, och gå ner med dussinet gräddbullar till patienterna.

$$$

Svar till Torbjörn Fjellström av Bengt Johnson i Länstidningen:

ALLA TJÄNAR PÅ METADONBEHANDLING (UTOM TORBJÖRN FELLSTRÖM)

Torbjörn Fjellström fortsätter (21/2) sitt dogmatiska och lögnaktiga
korståg mot ”ersättningsdroger”, som är den term han använder för
läkemedelsassisterad behandling (LAB) med metadon eller buprenorfin.

Som vanligt varnar Fjellström för den ondskefulla ”psykofarmakaindustrin”och dess profithunger. Att jag är en oberoende samhällsforskare heltutan kopplingar till denna industri nämner han inte. Att en lång rad organisationer – bl.a. Socialstyrelsen, EU:s narkotikakontrollorgan ECNN, FN och WHO – och en i princip enig vetenskapsvärld rekommenderar LAB som den mest effektiva behandlingsmetoden vid heroinmissbruk nämner han inte heller.

Slutligen låter Fjellström – behändigt nog – bli att nämna att han själv
har stora ekonomiska intressen i behandlingssvängen. Han driver
behandlingshemmet Korpberget, och saluför även utbildningar i
”addiktologi”, ett påhittat ämne utan akademisk förankring.

Fjellström hävdar att LAB är en kostsam affär för samhället. Detta är
ett genomfalskt påstående. En aktiv narkoman kostar samhället runt 2
miljoner kr/år (inte 5 miljoner kr som Fjellström säger). Enligt studier
som Mobilisering mot narkotika låtit genomföra gav varje krona som
satsades i Stockholms metadonprogram en avkastning på 15–20 gånger
insatsen. Detta innebar att varje patient som kom in i LAB ledde till en
besparing för samhället på i snitt 1,8 miljoner kronor. Så höga
samhällsvinster har inte uppmätts i någon annan vård.

De viktigaste skälen till att erbjuda LAB åt länets heroinister är dock
inte de ekonomiska utan de mänskliga. Sjuklighet och dödlighet hos
patienter i LAB minskar dramatiskt. För flertalet leder behandlingen
också till en kraftig minskning av illegalt drogbruk och kriminalitet.
En stor andel av patienterna kan leva normala liv, även om många får
räkna med livslång medicinering.

Tolvstegsbehandling och annan behandling utan läkemedel har utan tvekan
hjälpt många heroinister till ett drogfritt liv. Gott så. Tyvärr är
andelen heroinister som blir stabilt drogfria av sådan behandling så låg
att det inte ger något utslag i vetenskapliga studier. Flertalet
heroinister som påbörjar tolvstegsbehandling avbryter behandlingen i
förtid eller återfaller direkt efter dess slut.

Det allra viktigaste är emellertid att narkomanen själv får påverka
valet av behandlingsmetod. Den som önskar drogfri vård ska självfallet
erbjudas detta (även tolvstegsbehandling). Den som hellre vill ha LAB
ska erbjudas det. Därför är det mycket positivt att Jämtlands län nu
äntligen – som näst sista län i landet – kan erbjuda
metadonbehandling.

Björn Johnson
Narkotikaforskare och lektor vid enheten för socialt arbete, Malmö
högskola

Tidigare blogginlägg:

Addiktologi

Östersund

Deklaration

Brukarrådet 24 februari 2009
Beroendecentrum – Örebro Läns Landsting

* Rapport från SKLs hearing angående brukarråd (Stockholm 090210) av Svenska Brukarföreningens, tillika Örebro Brukarförenings representant Zoran Lovén, inklusive utvidgad deklaration:

Örebro Brukarförening (ÖBF) framförde sin respekt för Beroendecentrums (BC) Brukarråds historia och tidiga ambitioner, och dess betydelse idag som ett informationsmöte mellan BC och föreningslivet; vidare framförde ÖBF sin respekt för verksamhetschef Tommy Strandberg som pådrivande kraft för Brukarrådets existens och för brukarinflytande i allmänhet vid BC.

Såsom varande den yngsta medlemmen i Brukarrådet har dock ÖBF en något avvikande uppfattning om Brukarrådets roll och dess betydelse idag för brukarinflytande, och ifrågasatte å det kraftigaste möjligheterna för patienter att utöva ett reellt inflytande på sin egen vård inom ramen för Brukarrådet.

Då ÖBF är en brukarförening i ordets mest korrekta betydelse, och då ÖBFs stadgade syften och mål är att driva brukarfrågor och verka för patienters inflytande och inklusion;

vidare, då ÖBF företräder en grupp om upsskattningsvis ca. 100 patienter i behandling och utredning, patienter för vilka verksamhetsledningen vid BC har det yttersta ansvaret;

vidare, då sammankallande för Brukarrådet är just verksamhetsledningen;

vidare, då två av Brukarrådets medlemmar (FMN och KRIS) reserverade sig mot ÖBFs, och i förlängningen ca. 100 av landstingets patienters inklusion och medverkan i Brukarrådet;

vidare, då den aktuella patientgruppen, på såväl individuell som gruppbasis är föremål för extremt tvivelaktigt bemötande, i såväl medicinska som etiska frågor, i alltför många fall och avseenden i strid mot Läkarförbundets etiska regler (punkterna 1-6, 8-10, punkten 12, samt punkterna 14-16), där orsaken möjligtvis delvis kan sökas i ideologisering, moralisering och politisering av tolkningen av de föreskrifter som omgärdar den medicinska behandlingen av den aktuella patientgruppen, samt andra tvivelaktiga motiv;

vidare; då ÖBF som följd av ovanstående inte finner sig kunna uppfylla sina stadgade syften och mål inom ramen för Brukarrådet, och således fortsättningsvis kommer att inta en uteslutande rapporterande och observerande roll i Brukarrådet, har ÖBF vidtagit åtgärder för att inom en snar framtid sammankalla till ett Brukarråd för de patienter som är, eller önskar vara, inskrivna vid Opiatkliniken.

För möjligörandet av dessa åtgärder, framför allt i form av upplåtande av lokaler, önskar ÖBF tacka verksamhetsledningen.

Som ett ytterliggare led i förverkligandet av ÖBFs stadgade syften och mål att verka för patienternas inflytande och kvalitetssäkring av vården har ÖBF till verksamhetsledningen framfört önskemål att inrätta ett Kvalitetsråd på tvåparts-basis, bestående av representanter för patientgruppen samt representanter för verksamhetsledningen och klinikens personal. ÖBFs uttalade mål med ett sådant Kvalitetsråd är att omsätta en teoretisk brukarsamverkan till konkret handling, till reellt brukarinflytande, utifrån patientgruppens och de enskilda patienternas situation och synpunkter. Kvalitetsrådets syfte bör vara översyn, utveckling, kvalitetssäkring, förbättring och förändring av vården, utifrån bilaterala överenskommelser, där ÖBFs roll är att driva patienternas intressen.

ÖBF väntar på verksamhetsledningens möjliggörande av ett sådant råd.

ÖBF har med tillfredsställelse noterat verksamhetsledningens muntliga stöd för ÖBFs medverkan i patientinflytandefrågor, samverkan, och eventuella framtida utvidgade patientstödåtgärder. Enär ett muntligt stöd, såsom verksamhetsledningen vid upprepade tillfällen noterat och rapporterat, under rådande aktuella förhållanden för s.k. frivilligorganisationer, inte ensamt är tillräckligt för att garantera ÖBFs fortsatta existens, manar ÖBF verksamhetsledningen att verka för konkretiserande åtgärder från landstingets sida.

ÖBFs stadgade modus operandi är att i första hand söka och välkommna dialog och samverkan utifrån demokratiska och humanitära principer. När denna dialog och samverkan uteblir, när den kollapsar, eller när den inte tycks leda till, för den patientgrupp ÖBF representerar, tillfredsställande resultat; eller när ÖBF kan riskera att hamna i intressekonflikt avseende samarbete med landstingets representanter och den patientgrupp ÖBF representerar, kan, bör och skall ÖBF söka andra påverkansmetoder för att kunna svara mot sina stadgade syften och mål.

Sammanfattningsvis manar således ÖBF verksamhetsledningen att snarast, på ett aktivt sätt och på ett konkret materiellt plan, genom de organisatoriska och politiska kanaler som står till dess förfogande, verka för att trygga ÖBFs fortsatta existens och för patientgruppens reella inflytande över sin egen vård. Under förutsättning att ett principiellt samförstånd finns, välkomnar ÖBF ett möte med verksamhetsledningen för att diskutera dessa frågor.

Protokollföres

Kopia av rapporten även sänd till Gunborg Brännström, SKL.

Vi är inte överens

Måndag förmiddag på kliniken. Vi har börjat etablera rutin där så det funkar bra. Hasse skulle iväg på ett socmöte, och jag hade ett möte med ytterliggare en arbetsgrupp för ett kommande seminarium i höst, denna gång tema Brukarsamverkan. Jag behövde inte flytta mig så långt eftersom vi skulle träffas hos Linda på avdelningen. Några intressanta förslag kom upp och i slutändan var vi inte överens om nånting. Haha. Ibland är det är lite humoristiskt - fast fan så tröttsamt - när människor bestämmer hur de vill ha saker o ting på förhand, och sen ska försvara sin vision utan att lyssna på andra idéer. I ärlighetens namn har jag nog också lätt att göra så, fast jag TROR i alla fall att jag har lätt att jämka emellanåt.

Sen tycker jag också att det är jävligt tröttande med människor som har bestämt sig för att saker inte går. "Nämen, det går ju inte. Det fattar du väl själv!" Nä, ofta fattar jag inte det.

OK, vi är inte överens. Deal with it.

* * *

Gick upp till Socialstyrelsens tillsynsmyndighet, fast de hade långlunch och ingen var där kl. 11.40.
Får nog skicka in fullmakt och komplettering till anmälan, så att det kommer fram.

* * *
På mediafronten har Tobbe Fjellström öppnat käften och ljuger så ialla fall min klocka stannade för ett kort ögonblick. Min kommentar naturligtvis borttagen, men här på bloggen är censur det värsta vi vet, efter inkvisitoriska sekt-ledare vill säga.

Det känns tryggt att åtminstone Landstingets verksamhet är evidensbaserad.
Tack och lov har "addiktologiska principer" ingen större genomslagskraft annat än i brännvinsmarinerade hjärnor. Det som kännetecknar "utbildningar" som bygger på (en mans) trosuppfattning är att de lovar allt och förpliktigar till inget.
Om man som Tobbe dessutom kan vrida sanningen så att svart blir vitt, vitt blir svart, och inget finns där emellan så har man snart ett följe troende som är beredda att gå i graven för sin sanning. Och dra en hel hög oskyldiga med sig.
Ex. på Tobbe's omvända värld:
"Legala drogers korståg"=evidensbaserad vetenskap vs. FUN's gudstro
"Såga alternativ behandling"=ingen utom Tobbe sysslar m. sågning
"Bra för läkemedelsföretag o de som inte kan sluta"="vi slopar all medicin för dom som inte kan bli friska utan den".
"pseudoforskning"=jotack, vi har sett ex. på de "resultat" BUD har.
Tyvärr Tobbe, hur mycket jag än vill bemöta dig på ett seriöst sätt gör du det omöjligt.

Tidigare relaterade: Il professore

Go to hell

why go to hell when u can do to bc ?
Vår familj hade inga problem alls till nyligen. Nästan all glädje som fanns här hemma bara försvann.Det gick fort, sen va nästan allt borta. Visst det finns fortfarande kvar lite glädje inom familjen. Men den är så svag och kommer snart att försvinna. Ingen av oss i familjen orkar med det här. Bc har rent ut sagt förstört min pappa och min familj. MAn börjar ju undra hur "läkarna" och personalen på bc har fått sin utbildning. Att min pappa har vart i programet i 5 år och inte misskött sig nångång. Han har jobb, 3 plans villa, hund, barn och är GIFT ! det spelar ingen roll eller ? Åh jag blir seriöst så jävla pisst ! Det är människor dom arbetar med ! Inte försöksdjur om dom nu tror det. Att det är ett mänskligt liv dom håller på och bollar runt med verkar det som om dom inte förstår. Det verkar ärligt talat inte som om dom bryr sig om det heller. Det verkar som om dom bara tycker att alla patienter är jobbiga och bara ivägen. Men jag menar Herregud då har dom ju valt helt fel jobb ? Eller är det jag som har fel ?

"karl"s dotter

2009-02-22 18:38:00

Tillsyn

Hasse o jag var på mottagningen på förmiddan, och det är häftigt att se att fler och fler söker upp oss. Pratade med några som brukar komma regelbundet om de vill vara med någon eftermiddag, när Hasse inte kan. På det sättet slipper jag vara själv, plus att Brukarföreningen kan vara där andra tider än de vi brukar.

Fick tag på Eva Sunneborn, chef på tillsynsmyndigheten i Örebro, och en av handläggarna där. Förutom det ärendet som vi har aktuellt där så informerade hon också om att de har en översyn på gång, och då ska just Katrineholm granskas extra noga, eftersom man fått flera alarmerande anmälningar därifrån.

natti natti

Katrineholms - kommentarer

Läs de uppmuntrande, stödjande och arga kommentarerna efter KatrineholmsKurirens blottläggande av missvården vid Beroendecentrum

Läsarkommentarer

Skriv egen kommentar»

skandal Jag har känt Karl och hans familj i snart 20 år, jag har följt dem i uppgångar o motgångar. Den dagen de kom in i programmet på BC i Eskilstuna skulle ni sett deras glädje, jag såg hur hela familjen blommade upp men nu har ni tagit ifrån dem den glädje de hade. Är det ert syfte med BC att ta ifrån en familj deras glädje.Dom har jobbat och kämpat igenom denna tid och mått bra men det lyckades ni ta bort på några minuter. Vad är ert syfte? är det att få familjen på fall så ni kan sitta där och gnugga era händer och säga en gång missbrukare alltid missbrukare.Nej, jag lider med familjen och alla andra som blir behandlade av er på detta viset. tekla 2009-02-19 21:47:00 Inviduell kärlek Missbruk är en sjukdom, och precis som för alla andra sjukdomar hjälper inte samma medicin för alla. Ska en människa straffas för att han eller hon inte tål en medicin? Ska alla de som skött sin behandling som fungerat med Subutex straffas för de som missköter sig och säljer ut det på gatan? Till skillnad från andra missbruksbehandlingar, så arbetar inte Beroendecentrum inviduellt och med mål att förändra människors liv till det bättre. Behandling ska inte vara ett straff som du ska vara tacksam för, det ska vara en resa med kärleksfullt stöd från dina behandlare. xxx 2009-02-19 21:18:00 Lyssna och lär Vill börja med att jag blir väldigt upprörd att det inte sker en förändring när så chockat många faktiskt INTE mår bra av Subuxonen. Det är fruktansvärt att det inte tas på allvar när det är familjer som även drabbas. När man kämpat så hårt tillsammans för att ens sambo/svärson/PAPPA ska få må bra och när det tillslut uppfylls så ska en sån "PRINCIP" sak som att byta ut medicinen till ett nytt kallat suboxonen FÖRSTÖRA det fungerande livet för killen. Det är så jobbigt att inte få hjälp när den faktiskt finns tillgänglig. Att det är pga en principsak som man inte får det, är mycket frustrerande. Nej Jonas Borgman och landstinget, mer skäl vill jag ha för Eran princip. Det handlar inte om försökskaniner, de är MÄNNISKOR för sjutton! Sambo 2009-02-19 20:38:00 Läkareden svensk eller ????? Jag går själv uppe på Bc i Katrineholm, och kan inte annat än intyga vad "Nicke" skrev i sin kommentar "att det går åt helvete för många patienter där uppe" Det är nog inte många som tycker om att ha fått denna läkare som just nu sitter på den höga stolen och bästämer, över människorsliv och detta efter sina egna regler.Som man inye heller inte kan få skrivtligt.. Det har hettat att docktorn ska vara En bra doktorn för hon skulle följa läkar eden + följa den svenska socialstyrelsens regler. Men gör docktorn det? NEJ INTE MYCKET och sedan att använda sej av Jonas Borgman och någon proffesor, som när man pratat med denna inte har en anning om att dom andvänder hans namn. Vet också att dom på flera beroendecenter har gått tillbaks till den gamla medicinen när dom märkt att patienterna inte tål, mår bra, fungerat på sina tex arbeten och i sina socialasituationer osv. Detta har man tagit upp vid flertal tillfällen men tro inte att dom här på Bc bryr sej om det. NEJ för att detta är återigen ett PRINCIP beslut, hoppas att Bc gör nått åt detta och det snarast för det här kommer inte att sluta bra. Det var också som en annan som skrev "Arg" här att detta kommer att kosta skattepengarna mer pengar pga tex brott osv som kommer att öka. L-zon 2009-02-19 20:33:00 This is Sweden Fantastiskt att höra om det enorma jobb familjen har lagt ner på sin behandling, trots alla svårigheter. Underbart att läsa alla stödjande kommentarer. Extremt provocerande att återigen erfara hur cyniskt och föraktfullt, rent kriminellt de blir bemötta av dem som är satta att ge dem bästa möjliga vård. Jag är faktiskt mållös. Opiatanvändare i alla LÄN - förena er! Brukarföreningen 2009-02-19 18:02:00 Hjälp istället för stjälp! Jag vet att många tänker både en och två ggr innan dom söker den här behandlingen eftersom dom behandlas sämre än andra sjuka. För missbruk är en sjukdom. Inte nog med att dom först ska blotta sina liv och sen är det ändå inte säkert att dom får behandlingen. Och dom som får medicinen har så många förpliktelser att följa att dom gör det väldigt bra. Dom får t.o.m. ansvara över vad andra i samma situation gör, som i det här fallet, blir oskyldigt dömd för att det finns andra som inte tar behandlingen seriöst så att medicinen kommer i orätta händer. Folk som tar sig i kragen och skaffar den här behandlingen behöver allt stöd dom kan få, men istället motarbetas dom. Nästa gång kanske det handlar om er vän, förälder, arbetskamrat eller barn, vad ska ni då göra om den personen inte tål Suboxone? Snälla, ta av er skygglapparna, nästa gång är det kanske någon du känner Cecilia.H. 2009-02-19 15:31:00 fel i texten, rättar till detta nu. Menade att andra delar av just vården i katrineholm inte är likadan, som just missbruksvården, det är denna, som har lite egna regler? i jämförelse med vad andra län i sverige har skulle jag förmoda?DÄRFÖR undrar jag om det ens är tillåtet, att göra på detta sätt?Som de gjort, tar bort en FUNGERANDE medicin sen ersätter det med en som de ej tål, kan man verkligen få göra så? det låter inte som de är så bra, eller som man borde göra så?Sen söker man ju till en behandling, man får ett preparat, om det varit detta andra preparatet så tror jag inte att dessa människorna hade sökt programet ens, när de ej tål det, därför ska man inte heller byta ut det när man väl har lagt fram alla fakta på bordet, för det om något är som att sparka undan benen på någon, inte är det hjälp i alla fall?Sen alla åttagande man är fast i, med alla prover som skall lämnas, möten man skall på, koll på en till tusen, men ändå, så skall de helt plötsligt byta ut medicinen för att de av PRINCIPSKÄL inte längre VILL skriva ut det preparat man en gång fått beviljat till sin behandling, DÄR GÖR NI FEL missbruksvården i Katrineholm!Speciellt om man EJ tål det andra preparatet!Det är ganska många som inte ens tål det andra preparatet, med de är ej TVUNGEN att ta det då, utan får säkerligen byta tillbaka, vilket de hade, enl artikeln skrivit en remiss till er ang om, att denna man ej tålde det, att då ändå stå fast vid att ej ge medicinen som fungerar, det är väl ändå ett DÅLIGT sätt att HJÄLPA om det nu är det ni vill, för är ej så säker med dessa princper som ni har, man lämnar ej en männsika helt utan hjälp som det verkar i detta fallet?Ja, det var detta jag ville få fram inte det förra inlägget, ha de så bra de går nu alla som läser detta. jonny 2009-02-19 15:24:00 Hoppas du läser detta KARL? Ja, det undrar jag, jag skrev en insändare till detta inlägg om Karl, men jag får formulera om mig tydligen, det var för mycket sanning i det?Jag tycker det är hemskt HUR illa behandlade missbrukare blir i Katrineholm, inte överallt, men just av missbrukasvården.För man kan inte av principskäl kasta omkull en hel familjs framtid bara för att man ej VILL skriva ut det preparatet som Karl har fått bevilat från början, sen om det är andra som strular med denna medicin så skall inte ALLA bli berövade denna, det är de som INTE är rätt. TA DEM som gör det, inte de som sköter sig, då vore det ingen som klagade heller, MEN att dra alla över en kam, SÅ GÖR MAN EJ! Man kan ej heller ta bort den medicinen man fått från start speciellt om man EJ tål det andra preparatet, de tyckar man säger sig själv, men de verkar inte så, hoppas de löser sig för dig Karl, och alla runt omkring dig. från en i norrland som vet! jonny 2009-02-19 12:59:00 Föbannad Detta som händer just nu är ju inte klokt,mänsklig och det är skrämande.Jag personligen känner till denna "Karl" och även hans familj.Jag har varit med innan han fick hjälpen och hur mycket familjen fick kämpa innan dom fick den. Jag har även varit med under hela deras resa genom rehabilitering/habelitering och själv sett att det bara har gått framåt för honom och familjen. Jag förstår inte hur man/några kan sparka undan fötterna på en beroendepatienten som inte inte gjort ett enda snesteg eller fel utan bara levt exemplariskt. Arbetar betalar skatt,tar hand om sina barn mm. Och så får han sitt liv förstört utav en PRINCIP... Vart är vi på väg någonstans ? Jag har själv aldrig någonsin provat några droger, men därimot så har jag sett och fått varit med om hur "Karl" blir när han inte får den medicicn han behöver.Om Jonas Borgman eller någon annan ansvarig för detta beslut fick genomlida detta som "Karl" gör och säkert fler med honom gör i en enda dag så skulle vi nog få se att det skulle andra PRINCIPER.Beroendepatienter är människor som alla vi andra ! En vän till "Karls" familj 2009-02-19 10:15:00 Nekad subutex! Jag är med i subutexprogrammet i katrineholm och sedan dom bytte till subuxone har allt rasat för mig med!mår inte alls bra på det och beroendecentrum verkar köra sitt egna race!några rättigheter alls som att byta läkare och kontaktmän får jag inte.har inte bett om att ha den behandlande läkare som styr över hela programmet.ska det behöva gå så långt att man åker till akuten?jag har en avtändningskännsla nästan hela tiden med sömnproblem och magverk och svettas mkt mer, och mitt psyke har rasat i botten.men det är inte subuxonens fel säger dom!men vad är det då?alla kan ju inte må bra på medicinen!om dom vill ha bort subutex från gatan så känns det svaret ironiskt för folk kommer ju köpa xone och en narkoman tar det som finns.en ond cirkel har skapats och landstinget verkar ha lyckats bra för vad jag vet så går det åt helvete för många. Nicke 2009-02-18 17:40:00 subutex Förr i tiden hette det ättestupa.Nu heter det Beroendecentrum. förbannad 2009-02-18 15:36:00 Skrämande Vart är vården på väg, Är inte beroendepatienterna riktiga patienter? Gäller inte häls och sjukvårdslagen även för dessa? Det är skrämande att vissa människor inte ska få den medicin dom behöver för att klara av att kunna leva ett normalt liv som möjligt. Hur kan en princip vara viktigare än ett liv och tillvaron för en hel familj? Svara på det Jonsa Borgman om du kan. En Mamma 2009-02-18 15:35:00 Principskäl Vad är det för larv? Vad är de riktiga skälen?Kräv att få veta! Vill dom se folk som fungerar som vem som helst...på gatan igen?DET kostar skattebetalare när dessa människor begår brott för att få ihop till sina droger. Nej,tänk om nu,SNABBT! Ge människor som behöver Subutex det,innan dom bor på gatan igen!Det har så många följder att låta bli. Arg 2009-02-18 11:27:00 Varför? Är det bara beroendepatienter som råkar ut för dessa avarter inom den sk vården Dela ut en meicin som folk får biverkningar av och sedan vägra byta tillbaka till och med förneka att det skule finnas problem Tror någon att det skulle hända tex en diabetiker eller någon annan grupp med en kronisk sjukdom? maxxor 2009-02-18 09:02:00

På förekommen anledning publiceras här även den ursprungliga artikeln:

Nekas medicin som kan ge honom ett bättre liv

Han har Volvo, villa och vovve. Och två barn. Han skulle kunna vara din arbetskamrat eller ha sina barn på samma förskola som du. Så, ursäkta uttrycket, vanlig är han. Men han är också beroende av vården och subutex, sedan han varit beroende av värktabletter och senare heroin under många år.

Men sedan ett par månader tillbaka erbjuds inte längre denna medicin till patienter i Katrineholm och Nyköping. De är i stället hänvisade till Suboxone eller Metadon.
Men Karl tål inte suboxone. Till slut hamnade han på akuten.
Där skrev läkarna remiss till Beroendecentrum om att Karl skulle få byta tillbaka till sin gamla medicin.
-Men det gör de inte, av principskäl. I stället blev jag erbjuden metadon. Men metadon är inga leksaker. Man dör av det. I fel händer är det flytande heroin.
-Vi har tagit ett principiellt beslut att inte skriva ut Subutex, vare sig i Nyköping eller i Katrineholm. Och den främsta orsaken till det är att Subutex sprids allt mer bland unga missbrukare, säger Jonas Borgman, verksamhetschef inom psykiatrin.

Borta på vinden

Med anledning av att viss obehaglig information har en förmåga att fösvinna från nätet, kommer vi hädanefter att inte bara länka till vissa sidor utan även publicera full text på bloggen, och i förekommande fall publicera faksimiler.

Vad gäller chölen C-G O's uttalanden i samband med polisanmälan mot honom, måste man faktiskt dra på mungiporna åt hans patetiska försök till urskuldande försvar.

Se även tidigare inlägg

Läkare på defensiven

Chefsöverläkare polisanmäld
för tjänstefel

Miki Agerberg
Läkartidningen
2009-02-19

Opiatmottagningen vid Skellefteå lasarett och ansvarig chefsöverläkare har polisanmälts för tjänstefel. Anmälare är Svenska Brukarföreningen, som hävdar att mottagningen använder olagliga metoder, bland annat villkorade kroppsvisitationer av patienterna. Mottagningen har också anmälts till Socialstyrelsen.

Opiatmottagningen i Skellefteå, som tillhör den psykiatriska kliniken vid lasarettet, ger läkemedelsassisterad behandling mot heroinberoende. 70 patienter är inskrivna i programmet, och de behandlas bland annat med metadon eller buprenorfin (Subutex, Suboxone) för att kunna bryta sitt missbruk.

Målsägande i polisanmälan är två kvinnliga patienter vid mottagningen. Enligt anmälan har både de och andra patienter tvingats gå med på kroppsvisitationer där personalen sökt efter injektionsmärken. För att få tillgång till behandlingsprogrammet ska patienterna också ha behövt skriva på en fullmakt som ger sjukhuset rätt att lämna ut sekretessbelagd information om patienten till polis, åklagare och andra myndigheter, och även kontrakt med olika villkor som leder till omedelbar uteslutning ur programmet.

Socialstyrelsens föreskrifter om underhållsbehandling vid opiatberoende, som trädde i kraft 1 januari 2005, gjorde det möjligt för beroendemottagningar i hela landet att ge behandling med metadon eller buprenorfin. De metoder som används i Skellefteå strider mot dessa föreskrifter och Socialstyrelsens handbok till dem, anser Berne Stålenkrantz, som är ordförande i Svenska Brukarföreningen:

– Kroppsvisitationerna är kränkande och saknar stöd i föreskrifterna, säger han. Att frånsäga sig tystnadsplikten är okej endast gentemot socialtjänsten, men absolut inte gentemot polis och andra myndigheter som villkor för behandlingen. Jag kan förstå att polisen trycker på och vill ha information, men då ska sjukvården av etiska skäl säga stopp.

Brottsrubriceringen i polisanmälan är tjänstefel eller grovt tjänstefel. Enligt Berne Stålenkrantz är det första gången Svenska Brukarföreningen polisanmäler en verksamhet inom sjukvården. Föreningen har tidigare biträtt ett antal medlemmar med anmälningar till HSAN men tycker inte att dessa lett till några större resultat.

– Vad vi vill uppnå med polisanmälan är att vården ska följa Socialstyrelsens föreskrifter, säger han. Det måste bli slut på diskrimineringen och stigmatiseringen av den här patientgruppen. Inga andra patienter behandlas på det här sättet.

Den läkare som polisanmälts är chefsöverläkare Carl-Gustaf Olofsson, verksamhetschef vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Han förnekar att mottagningen har brutit mot Socialstyrelsens föreskrifter:

– Vi har inte gjort kroppsvisitationer utan bara inspekterat händer, armar och fötter, säger han. Det handlar bland annat om patientsäkerhet, eftersom vi haft svåra tillbud med personer som injicerat. Det är en självklar medicinsk uppföljning, och många har också sagt att de tycker det är en trygghet att bli inspekterade.

Att mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LARO-mottagningar) utbyter patientinformation med polisen är inte unikt för Skellefteå utan förekommer i hela landet, säger Carl-Gustaf Olofsson:

– När patienter går med i programmet lämnar de ett medgivande till att informationsutbyte får ske mellan bland annat sjukvård, socialtjänst och polis. Informationsutbytet sker på generell nivå och, om det gäller individer, bara om det ligger i patientens intresse. Övriga patientuppgifter omfattas fortfarande av sekretesslagen.

Han försvarar också avtalen om att patienter kan bli omedelbart uteslutna ur behandlingsprogrammet om de ertappas med exempelvis snatteri eller att försöka smuggla ut tabletter:

– Vi gör alltid en individuell bedömning. Men det behövs tydliga regler, för att vi ska kunna hjälpa dem som verkligen vill lämna missbruket.

Efter polisanmälan inleddes förundersökning av polisen. Ledningen för förundersökningen har nu övertagits av kammaråklagare Peter Jonsson vid åklagarkammaren i Umeå.

– Jag har lämnat direktiv för utredningen, säger han. Saken måste utredas innan man kan säga om något brott har begåtts, och i så fall vilket.

Anmälan till Socialstyrelsen handläggs av Gudrun Kågström-Lindberg vid regionala tillsynsmyndigheten i Umeå. Hon har nyligen fått in anmälan och kan ännu inte uttala sig om det enskilda fallet.

– Vi kommer att granska om verksamheten följer de författningar som finns, säger hon. Det gäller föreskriften om underhållsbehandling, men också regler om etik i vården, bemötande av patienter med mera.

Gäller ej beroendevård

Läkarförbundets etiska regler

Läkarförbundets etiska regler innehåller grundläggande värderingar inom den medicinska etiken. Den nuvarande versionen antogs vid Läkarförbundets fullmäktigemöte 2002.

Den som valt läkarens yrke har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper och vilja att följa de etiska krav som läkaren genom årtusenden erkänt vara normgivande. Det förtroende och den handlingsfrihet som tillkommer läkaren grundar sig på de personliga egenskaper och det kunnande som läkaren besitter.

Den som vinner inträde i Sveriges läkarförbund skall ständigt låta sig ledas av följande regler och skall inte medverka i sådan vård där frihet att handla efter dessa saknas.

1. Läkaren skall i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud.

2. Läkaren skall handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, ständigt söka vidga de egna kunskaperna samt efter bästa förmåga bidra såväl till den vetenskapliga utvecklingen som allmänhetens kännedom om denna. Efter förmåga skall läkaren alltid ställa sin kunskap till förfogande.

3. Läkaren skall besinna vikten av att skydda och bevara människoliv samt efter bästa förmåga bistå människor i medicinsk nödsituation. Läkaren får aldrig medverka till att aktivt påskynda döden.

4. Läkaren skall behandla patienten med empati, omsorg och respekt och får inte genom sin yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt att bestämma över sig själv.

5. Läkaren skall respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga behandlingsalternativ och om möjligt i behandlingen utgå från informerat samtycke samt avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar.

6. Läkaren skall aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.

7. Läkaren får inte inleda ett sexuellt förhållande med en patient som står under läkarens vård.

8. Läkaren skall då så är motiverat anlita annan sakkunskap och tillmötesgå patientens eller närståendes rimliga önskemål att få tillfråga annan läkare.

9. Läkaren skall iakttaga tystlåtenhet om all information rörande enskild patient, såvida det inte äventyrar patientens väl.

10. Läkaren skall inte utan undersökning eller annan tillräcklig kunskap om patienten meddela råd eller föreskrifter.

11. Läkaren får inte låta sig påverkas av otillbörligt förvärvsbegär och inte utföra annan undersökning och behandling än vad som är medicinskt motiverat. Arvodet skall anpassas efter prestationens art och omfattning.

12. Läkaren skall utan att träda patientens intressen förnär respektera sina kollegors arbete.

13. Läkaren får aldrig på något sätt medverka vid dödsstraff, tortyr eller andra grymma och omänskliga handlingar.

14. Läkaren skall i sin gärning bidra till att medicinska resurser användes i enlighet med dessa regler och aldrig medverka till att bereda enskilda patienter eller patientgrupper otillbörlig ekonomisk, prioriteringsmässig eller annan fördel.

15. Läkaren skall i intyg och utlåtande endast efter noggrant övervägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

16. Läkaren skall avhålla sig från påträngande marknadsföring och från att på annat olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och läkargärning.

Östersund

Läs den s.k. debatten i kommentarerna till intervjun med Il Professore.
Det blir ingen riktig debatt eftersom tidningen plockat bort en del kommentarer.

Av mina har alla utom det senaste kommit med, men vi accepterar ingen censur (i synnerhet inte av det vi själva skriver) och du kan läsa det här:

Olle, vad menar du med "du om någon borde veta att droger aldrig är bra" i din ena kommentar medan du i din nästa kommentar definierar metadon och buprenorfin som "droger"? Du är så extremt ful och genomskinnlig i din argumentation, jag äter såna som du till frukost, fyra i taget, utan socker. Vad jag vet är att metadon/subutex hjälper beroende heroinister bort från gatan, bort från potentiellt dödlig smittspridning, in i ett socialt sammanhang, in i ett fungerande liv, med hopp om en värdig framtid. Det är vad jag vet. Och det är något du vill förvägra mig. Jag kommer aldrig ALDRIG att köpa ditt billiga människofientliga sekt-dravel.

Jag skulle kunna bemöta ungefär 14 till av dina felaktigheter, men du är inte värd ett enda av mina andetag. Jag skriver för att ge Östersunds heroinister en aning hopp. Men här är ett av dina felaktigheter ovan: BJ svarade inte dig inledningsvis, utan den föregående kommentatorn. Försök hänga med lite här, är du snäll, trots att det går lite för fort.

Är det f.ö. någon mer än jag som misstänker att "Olle" är Örebroare och jobbar på Runnagården?

Samarbete

Massa telefon-samtal på morgonen. Tala med SVT-Östnytt, får se om de gör något med ett lokalärende jag hjälper till med.
Ner till Våghustorget för att surra lite med Halid på SIMON. Mycket givande. Han är en väldigt klok man med massor av erfarenhet.
Tvungen att ställa in ett arbetsgruppsmöte på UBB.

Känner att jag inte har något att tillföra i den här jävla seminarieplaneringen längre. Tappat lusten helt. Fuckit. Jag hatar att inte avsluta grejer som jag tagit på mig, särskilt när jag lagt ned en jävla massa jobb och investerat mitt och BrukarFöreningens ansikte, men asså jag har lust att släppa hela skiten. Kanske jag gör också, vi får se om det krävs för mycket sell-out så verkar det kanske trots allt vettigast.

"Il professore"

Björn Johnson, MAH har ett och annat att säga om provins-pajasen Christer Nordin:

– Men det är få opiatberoende som klarar av att bryta sitt missbruk utan hjälp av läkemedel. Det är fastslaget i mängder av vetenskapliga studier. Tittar man på vad som rekommenderas internationellt är det läkemedel som ger resultat.

Därför reagerade han när addiktolog Christer Nordin i fredagens LT säger att missbrukarna bara byter drog.

– Artikeln var helt full av dumheter, det kändes som vi förflyttades till mitten av 1970-talet då debatten rasade som svårast kring metadonbehandling.

eMail

Glöm inte att du kan nå oss på:
orebro[at]brukarforeningen[punkt]se

Nya tag?

Hej.

Örebro brukarföreningen har börjat rulla igen.
Vi överöses med frågor och förslag.

Ibland känns det övermäktigt men oftast inspirerande.

Frågan nu är om vi ska fortsätt arbeta inifrån eller använda oss av Qassam mesiler utifrån.
Det är inte lätt att kliva in hos en jätte som landstinget och försöka rubba dom strukturerna.
Man kan lätt bli en del av etablissemanget.

"Låt maten tysta munnen."

Focus, alltid focus på brukarna av opiater,

Kan det vara klokare att stå utanför och använda oss av det vi har.
Ladda mesilerna med erfarenheter, mod, kontakter, hepatit c, engagemang, skitiga sprutor, närhet till problemen, ilska, förtvivlan och år av förtryck.

Ta ingen skit.
Hasse Arvidsson/ordf ÖBF

Meh...

Har jobbat hemifrån idag. Eller jobbat... försökt få lite grejer gjorda. Det suger att inte ha en arbetsplats att gå till. Har egentligen massor att göra. Fullt med papper som ska kategoriseras o arkiveras o ja du vet... plus massor att fixa med andra grejer, men finns ingen samlande kraft. En del personer är som svarta hål, som bara suger all energi. .. Mest suttit i telefon. Var väl ok, men känns inge vidare. aja Blir nog bra. Sjysst snack m Hasse på kvällen. Skönt att är på samma våglängd o samarbetar så bra.

This is Sweden

Ny vecka med nya utmaningar. Hasse och jag startade dagen på mottagningen, där BrukarFöreningen får mer och mer uppmärksamhet. Det är många som har synpunkter på vården, bemötandet och behandlingen. Det är spännande att höra också hur olika grundinställning olika patienter har, och hur olika bemötande de får. Men det är också skrämmande att se mönster som, kan det tyckas, grundas på en misantropisk attityd gentemot narkomaner.

Många som söker upp oss behöver också hitta ett nytt innehåll, en mening, riktning och sammanhang i en delvis ny tillvaro. Utan en social tillhörighet är det lätt att känna sig ensam, vilsen och utlämnad.

* * *

Jag har tidigare talat med riksföreningen om att utveckla lokalföreningsstödet runt om i landet, och erbjudit mig att hjälpa till att organisera det och utveckla något slags "startpaket" och stöd för nystartade lokalföreningar. Fick ett samtal från Stockholm om ett support-ärende i en närliggande stad. Det var ju inte riktigt så jag menade med utveckling av stöd, men jag hjälper gärna till om jag kan, så jag snacka lite med dem det gällde, och asså man blir ju riktigt mörkrädd. Ni skulle inte tro mig om jag återberättade allt, men att få sin medicin utbytt till ett helt annat preparat, bli erbjuden ett tredje preparat, bli utskriven ur programmet (per telefon, av en sköterska) när man tackar nej, inom loppet av sex månader, utan att en enda gång ha fått träffa ansvarig läkare, är anmärkningsvärt, om inte brottsligt. Ytterligare bara ett exempel på hur godtyckligt, hänsynslöst, ja fan imig rent kriminellt patienter kan behandlas.

* * *

Sen eftermiddag möte med Tommy Strandberg och Kent Karlsson angående hur i helskotta vi ska fortsätta med planeringen av Opiatseminariet i maj.
Ja fan jag vet inte.... får alltid känslan att hur man än vänder sig så får man den hårt i röven.

natti natti

La mañanita

Jag har ett par pass att ta igen på mitt jobb: tidningen är läst, kaffet drucket, barnen sover och huset är tyst inbäddat i snö, ser jag spår av människor som ägnar sin egen tid och andras energi åt politisk korrekta handlingar, såsom rättvisemärkt kaffe, allergiångest, regler, rutiner, och sånt som jag tillspetsat brukar kalla för miljöfascism. Tankar vandrar till vad som kan räknas som viktigt och Johny Depps oförglömliga porträtt av den psykotiske (?) älskaren i Don Juan de Marco surrar:

There are only four questions of value in life, Don Octavio. What is sacred? Of
what is the spirit made? What is worth living for, and what is worth dying for?
The answer to each is the same: only love.

Marlon Brando måste ha haft så jävla kul att göra den här filmen mot slutet av sin karriär.

Vad tycker jag själv är viktigt, så viktigt att allt annat blir oviktigt?

Lite blandat

Jag la ner alldeles för mycket tid på att kommentera ett provins-pucko igår, och hann inte med dagen som var.
Vi satt, som vi brukar, i trapphuset på mottagningen, för att möta upp de som går där. Fast Hasse kunde bara stanna en stund innan han skulle iväg och bevaka en rättegång i tingsrätten. En snubbe, en i raden, som får sin medicin indragen direkt. När det gäller substitutionsbehandlade patienter är en misstanke eller ett åtal lika med fällande dom, och det är beklämmande att se läkares och sjuksköterskors iver och skadeglädje att skriva ut nån från programmet. Här finns inte utrymme för förmildrande omständigheter, långsiktighet, patientens bästa, eller något som helst som skulle kunna stå i vägen för ett skyndsamt avbrytande av behandlingen. Jag har försökt, jag har verkligen ansträngt mig för att försöka förstå varför man väljer att arbeta med en behandlingsmetod som man inte "tror" på, med en patientgrupp som man uppenbarligen föraktar, när man gläds åt patienters motgångar och bagatelliserar framsteg och utveckling. Jag begriper det inte.

Jag hann med att prata lite med Linda, kurator från (avgiftnings-)avdelningen och hoppas hon kan förmedla kontakter mellan brukarföreningen och de patienter som kommer dit. Hon uppmärksammade mig även på en del strukturella brister i samarbetet mellan socialtjänst o klinik, och en del av de kunskapsluckor som det medför.

Hann också med ett långt samtal med Myra Hemmingsson från Stockholm, en av Sveriges utan tvekan bästa socialarbetare.

Käka lunch med en gammal vän som vill skriva en C-uppsats om sprututbyte. Vi tog en lång promenad i soligt, skimmrande vackert Örebro och pratade om allt möjligt. Jättebra möte som vi väntat alltför länge med.

Innan helgen kunde börja hann jag också träffa Per Brandell på Resursteamet, som bjudit in mig för att presentera Brukarföreningen och samtala kring gemensamma frågor. Uppmuntrande att träffa människor som varit med och jobbat länge, är öppna för nya intryck och fortfarande orkar stå kvar och bära hopp. Hoppas vi kan hjälpas åt framöver.

natti natti

Veckans :-) och :-(

I Länstidningen Östersund kan man läsa: "Ny beroendeenhet ger möjligheter till metadonbehandling" och "Ett tiotal missbrukare i länet kan få metadon".

Det är ju naturligtvis glädjande för länets opiatanvändare, även om jag anar sensationslystenheten hos rubrikmakaren. Jag är skeptisk till om de ens börjar med ett halv-dussin Subutex-patienter.

Men i alla fall... jag har just nu inte mycket att säga om det. Jag ser det som en självklarhet att om behovet finns ska det också fyllas, även om bevekelsegrunderna verkar vara att det är för dyrt för länets kommuner att skicka brukarna till Ulleråker.

Däääremot har jag en hel del att säga om lokal-reaktionen uttryckt av, håll i er nu, "utbildade addiktologen" Christer Nordin: "Missbrukarna byter bara drog" . Inte mindre häpnandsväckande är kommentarer: "Det är glädjande att en expert inom drogberoende får komma till tals. Christer Nordin belyser verkligheten". Tjoflöjt, här är det minsann buskis för hela slanten. Sockervadd bortve' den randiga vagnen.

Som ni vet har jag inget emot ett raljant anslag, särskilt inte när jag får ett sånt här frislag, men ni vet också att Brukarföreningen sysslar med stålkalla fakta. Så låtom oss nagelfara denne, mer eller mindre självutnämnde "expert" (skulle f.ö. inte förvåna mig om det är hans suparpolare som gjort kommentaren).

OK, "addiktolog".... vad i helvete är det för nåt egentligen, och hur fan blir man en??? Hör o Häpna, Läs o Lid:


Det är en "utbildning" som drivs av FUN (Fria Universitetet i Norden) i sambarbete med Vadstena Gestaltterapi. FUNs grundare, Torbjörn "Tobbe" Fjellström driver med sin fjella Helena också det mellan-norrländska sektliknande behandlingshemmet Korpberget.

Antagningskriteriet till utbildningen är "en grundläggande kunskap om missbrukets dynamik". Den uppmärksamme noterade att jag skrev "kriteriet" i singularis. Det finns nämligen bara ett. En enastående egenskap med utbildningen är att du kan "beställa utbildningen till er verksamhet och få den skräddarsydd efter egna önskemål."

Tobbe o Helena säger: "Även du kan bli så här mysig."

Efter 15 hela dagars utbildning i bl.a. "Människosyn och ideologi i behandlingsarbetet", "Beroendet som en "bio-psyko-social" och andlig sjukdom", "Andlighet och meditation", och efter examination av "Tobbe" är du nu "utbildad addiktolog" och följaktligen EXPERT! På Korpberget är alla "addiktologer". Helt seriöst. På riktigt asså. Även vaktmästarn, städarn, och kökspigorna. En (1) i personalen har en fil.kand., en socionom.

Fast vänta lite... grus i maskinen:

PERSONALMEDDELANDE

UPPGRADERING - ETT MÅSTE!!

Addiktologer börjar bli erkända inom den svenska och norska behandlingsvärlden, men vi får inte kalla oss legitimerade addiktologer längre eftersom svenska SOCIALSTYRELSEN har patent (!) på det begreppet. Vi ska i fortsättningen heta CERTIFIERAD ADDIKTOLOG (CAD) - för de som även genomgått metodkursen vid FUN, - och ASSISTERANDE ADDIKTOLOG (AAD), - för de som enbart genomgått Grundkursen vid FUN.

Jävla Socialstyrelsen. Sabba hela upplägget. Fast det är lätt fixat med en "uppgradering". Ja fan, kolla länken själv vad som krävs för att "uppgradera".

Buskis, kompis. Det är buskis som driver narkotikadebatten i Sverige.

Jahapp.... så vad säger då den "utbildade addiktologen" Christer om planerna på att öppna ett nytt beroendecentrum i Östersund, med ett minimalt inslag av substitutionsbehandling för opiatanvändare? (Om man för övrigt läser underlaget till beslutet, ser man att länet framförallt har problem med skoter-körande alkisar, vilka också är Korpbergets huvudmålgrupp, inte heroinister. Fast "Tobbe" och hans addiktolog-gäng vill uppenbarligen monopolisera regionens behandlingsinsatser: "funkar'e på'ren ene missbrukarn så funkar'e väl på'ren andre".)

Christer säger att:

Det är taskigt att ta från missbrukarna rätten att tillfriskna utan kemikalier.

Klassiskt dubbel-snack. Sanningen är precis tvärtom. Under 2008 fanns 2700 med beroende-diagnos i Jämtlands län, det absoluta flertalet alkisar. Genom att inrätta tio substitutionsbehandlingplatser GER man fåtalet opiatbrukare rätten att tillfriskna MED medicin. Det är Christer som vill "ta från" dem den rätten. Tyngdpunkten för det planerade beroendecentrets verksamhet blir, som behovsbilden beskriver, på alkisarna. Vad jag vet är det ingen som surrar om att "ta från" dem rätten att tillfriskna utan "kemikalier". Inte jag ialla fall. De får väl "tillfriskna" hos "Tobbe" eller var fan de vill. Skiter väl ja i.

Christer är

märkbart upprörd

Jag undrar: va i helvete han har för djävla anledning att vara upprörd över??? Är det så att det finns för många "utbildade addiktologer" i Norrland att han är rädd o inte få nåt jobb? Det är sant, jag svär, jag undrar faktiskt.

Christer menar

att de som arbetar inom BUD, nordiska förbundet för kemisk drogfri behandling, har gjort framgångsrika resultat.

BUD (Behandling Utan Droger) bildades fredagen den 13 (!) juni 2008 och har antagit 7 "bud", varav det första är:

1. BUD tror att människan består av mer än fysik och kemi, eller kropp och hjärna

Ett esoteriskt trossamfund med andra ord, som tydligen på lite drygt ett halvår har "gjort" några slags framgångsrika resultat. Vilka "resultaten" är, är uppenbarligen en fråga mellan BUD och GUD och kan därför inte ifrågasättas.

Christer har:

plockat fram siffror som visar att det exempelvis i Skottland dör fler missbrukare i samband med användning av metadon än av heroin. För ett antal år sedan dog fler finnar av subutex än av heroin.

Dessa siffror har Christer "plockat fram" från sitt förstoppade arsle, för de finns inte någon annanstans än där. "...exempelvis i Skottland..." Asså HA-llåååå! Jävla pajas. Jag har faktiskt ingen aning om hur många "finnar" som "för ett antal år sen" "dog av subutex", men det kanske var två som hade Sub i blodet när de kvävdes i sina Kosken-spyor, jämfört med en som hade en ful-kabbe i fickan när han på Kosken-fyllan körde in i en fura med skotern. Inte vet jag, men Christer verkar lida av Kosken-delirium när han försöker framstå som EXPERT. Är det bara jag som får magont av hur lättvindigt "experter" i de här sammanhangen slänger sig med dödssiffror hit o dit. Jag har svårt att tänka mig att de varit i närheten av en blånande polare och inte vågat ringa efter hjälp för att de riskerat brottsmisstanke.

Christer säger:

Men i Sverige har nationalekonomer räknat ut att om missbrukare erbjuds metadonprogram i tid så kan samhället spara miljarder.

Miljarder! Vi kan spara MILJAARDER! Tänk va mycken Kosken vi kan få för alla MILJARDER!
Jöns.

Enligt Christer så:

kan det leda till att unga missbrukare blir mindre rädda för att testa opiater.

Ja för fan, strålande! Vi SKRÄMMER ungdjävlarna från heroin-träsket, så de kan bli hustru-misshandlande skoterkörande alkisar i stället. Världens grej, asså! Tycker "Tobbe" o Christer.

Christer menar:

att det inte finns några hopplösa fall.

Jo, ett. Han heter Christer Nordin och är "utbildad addiktolog" i Östersund.

Christer har lärt sig att:

Grundprincipen är att undvika symtombehandling för att i stället gå till botten med problemet när patienten är avgiftad

på "addiktolog"-"utbildningen".

Buskis, mannen. Det är buskis som avgör om du ska få en kvalificerad vård som bygger på vetenskaplig evidens eller om du ska bli ett sekt-offer.

Asså förlåt, jag kunde inte låta bli att raljera mot slutet, men hur ska man bemöta jönseri? Vedertagna sanningar funkar ju inte riktigt som det är tänkt på Kosken-marinerade sekt-pepprade hjärnor.

Det är inte svårt heller, att raljera med såna här charlataner, och det skulle vara knäslående skojsigt om det inte vore för att det finns en Christer Nordin i var buske, och det är sån här idioti som folk hör mellan reklam-inslagen och Let's dance-skvallret. Det är rappakalja som denna man måste bemöta för att hävda human vård på vetenskaplig grund var dag.
Undra på att man blir sömnig.

Lycka till Östersund-brukare.
Förhoppningsvis har Svenska BrukarFöreningen utvecklat ett organiserat lokalföreningsstöd tills dess ni kommer igång, så att ni slipper springa gatlopp till kliniken med Kosken-flaskorna vinande kring öronen.

En vanlig dag på jobbet

Träffa en kille, önskar han kunde snacka om sig själv mer. Sjysst snubbe som inte har det helt lätt.
Sen på eftermiddagen dialogträff med landstingets arbetsgrupp för bidragsregler. Helt ok möte, fast vi har fortfarande ingen jävla lokal. Tog en kaffe o cigg (oss blandmissbrukare emellan) i pausen med Halid från SIMON. Jag har mycket att lära av honom och ska se om jag kan gå över till hans skrubb i NBV-huset nån dag.

Imorgon är vi på mottagningen på förmidddan. YAY!

Bildbevis:

Örebro BrukarFörening i gisslandrama mitt i Stockholm

Zoran Lovén, Örebro Brukarförening (t.v.), offer för "Stockholmssyndromet"?

Om man slarvigt läser SKLs egen rapport från deras s.k. "brukarråd" kan man lätt förvillas tro att Örebro BrukarFörening "håller med" om allt Tommy Strandberg säger om det s.k. "brukarrådet" vid Beroendecentrum i Örebro. I sjäva verket är vi extremt kritiska till att det över huvud taget kallas för just "brukarråd".

Vi är också extremt kritiska till att föreningar som Föräldrar Mot Narkomaner (FMN), vars verksamhet bygger på exklusion, sitter med i ett råd som sägs företräda vårdtagare, när de reserverar sig mot att en sammanslutning som består av just dessa vårdtagare söker inträde i detta råd, när de säger att vårdtagarna ibland "inte vet sitt eget bästa" och reserverar den kunskapen åt sig själva, att de dessutom har mage att sitta på ett SKL-möte, vars syfte är att höja brukarinflytandet på nationell nivå, och tala för att ta ifrån brukarna något inflytande över sin vård, säger tillräckligt om både deras totala förvirring och fascistoida hållning.

Jag vill inte sätta igång en fjantig duell med FMN, jag har full empati för brukares föräldrar. Och barn. Och övriga anhöriga. Jag kan varmt rekommendera Ersta Diakonis utomordentliga anhörigprogram Vändpunkten.

Men när någon
1) försöker tysta och utestänga en sammanslutning patienter från att diskutera den vård de får,
2) vill förvägra en sammanslutning patienter från att idka inflytande över den vården,
3) kräver tolkningsföreträde för en sammanslutning patienters behov,

då måste jag kalla dem för vad de är: Ett gäng anti-demokrater som försöker utnyttja demokratins verktyg för sina egna syften.

Dessa frågor är extra känsliga för Brukarföreningens medlemmar då de tillhör den mest, inte bara marginaliserade, demoniserade, diskriminerade, utan även kriminaliserade patientgruppen över vilkas liv ALLA har en åsikt.

Vi har däremot framfört vår respekt för att Tommy Strandberg har en vilja att inkludera olika brokiga grupper i informationsflödet, och att han lyckats marknadsföra idén om ett framgångsrikt "brukarråd", och hans förmåga att dra nationell uppmärksamhet till pseudo-verksamheter. Vi väntar dock fortfarande på omsättningen av hans stödjande ord till strukturella förbättringar för patienternas situation och Brukarföreningens verksamhet. Vi framför förvisso vår ståndpunkt på ett någotsånär diplomatiskt sätt, men om mottagningen är brusig har vi andra kommunikationsfrekvenser.

Rökning beivras