Zoran Lovén, Örebro Brukarförening (t.v.), offer för "Stockholmssyndromet"?Om man slarvigt läser SKLs egen rapport från deras s.k. "brukarråd" kan man lätt förvillas tro att Örebro BrukarFörening "håller med" om allt Tommy Strandberg säger om det s.k. "brukarrådet" vid Beroendecentrum i Örebro. I sjäva verket är vi extremt kritiska till att det över huvud taget kallas för just "brukarråd".
Vi är också extremt kritiska till att föreningar som Föräldrar Mot Narkomaner (FMN), vars verksamhet bygger på exklusion, sitter med i ett råd som sägs företräda vårdtagare, när de reserverar sig mot att en sammanslutning som består av just dessa vårdtagare söker inträde i detta råd, när de säger att vårdtagarna ibland "inte vet sitt eget bästa" och reserverar den kunskapen åt sig själva, att de dessutom har mage att sitta på ett SKL-möte, vars syfte är att höja brukarinflytandet på nationell nivå, och tala för att ta ifrån brukarna något inflytande över sin vård, säger tillräckligt om både deras totala förvirring och fascistoida hållning.
Jag vill inte sätta igång en fjantig duell med FMN, jag har full empati för brukares föräldrar. Och barn. Och övriga anhöriga. Jag kan varmt rekommendera Ersta Diakonis utomordentliga anhörigprogram Vändpunkten.
Men när någon
1) försöker tysta och utestänga en sammanslutning patienter från att diskutera den vård de får,
2) vill förvägra en sammanslutning patienter från att idka inflytande över den vården,
3) kräver tolkningsföreträde för en sammanslutning patienters behov,
då måste jag kalla dem för vad de är: Ett gäng anti-demokrater som försöker utnyttja demokratins verktyg för sina egna syften.
Dessa frågor är extra känsliga för Brukarföreningens medlemmar då de tillhör den mest, inte bara marginaliserade, demoniserade, diskriminerade, utan även kriminaliserade patientgruppen över vilkas liv ALLA har en åsikt.
Vi har däremot framfört vår respekt för att Tommy Strandberg har en vilja att inkludera olika brokiga grupper i informationsflödet, och att han lyckats marknadsföra idén om ett framgångsrikt "brukarråd", och hans förmåga att dra nationell uppmärksamhet till pseudo-verksamheter. Vi väntar dock fortfarande på omsättningen av hans stödjande ord till strukturella förbättringar för patienternas situation och Brukarföreningens verksamhet. Vi framför förvisso vår ståndpunkt på ett någotsånär diplomatiskt sätt, men om mottagningen är brusig har vi andra kommunikationsfrekvenser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar