Ett drogfritt Sverige: Till varje pris!

Ett inlägg idag på engelska - hoppas att det inte är nåt problem.
Det handlar dock om Sverige!

Det är en film producerad som en del av ett internationellt samarbete, avsett att belysa narkotikapolitik, brukare och brukares levnadsvillkor i olika länder, denna är producerad av ett ungerskt team i Sverige och Brukarföreningen är alltså involverad! De var här och filmade i våras och på deras YouTube: HunCivLibUnion finns många bra filmer och på hemsidan DrugReporter finns mängder av läsvärda artiklar.

Nothing about us without us!

A Drug-Free Sweden: By All Means?

By sarosip

Created 06/25/2009 - 8:44am

Thanks to our cooperation with the Swedish Drug Users Union in the framework of the European Drug Policy Initiative project (please visit the new website! [1]), HCLU’s video staff traveled to Stockholm in January 2009 to make a documentary about the drug policy of Sweden. We interviewed several people from various ideological and professional backgrounds, visited several organizations and institutions, we read the relevant studies and asked the inconvenient questions.

WATCH THE VIDEO HERE!

The UN Office on Drugs and Crime (UNODC) praised Sweden for its “succesful drug policy” that set an example for the rest of the world how to tackle the drug problem. “I am personally convinced that the key to the Swedish success is that the Government has taken the drug problem seriously and has pursued policies adequate to address it,” wrote Mr. Costa, head of the UNODC in the preface of the report “Sweden’s Succesful Drug Policy: A Review of the Evidence [2]”. The statistics are really impressive indeed if we look at the number of young people experimenting with cannabis for example – Sweden has one of the lowest prevalence of cannabis use in Europe. Some people may say that this indicates the effectivenes of harsh criminal laws and uncompromising efforts to pursue a drug-free society.

However, not everybody agrees with this conclusion. Not even in Sweden, where the majority of the population seems to support the “tough on drugs” approach. There are some professionals and activists who point out that the situation is not so nice behind the shiny surface. The Swedish Drug Users Union (Svenska Brukarföreningen) is one of the brave NGOs that flies in the face of the Swedish Talibans – the fundamentalist who believe in the dogma that all drug use is evil and needs to be eliminated. The organization represents the untouchable pariahs of Swedish society: people who use illicit drugs. SDU, in cooperation with IHRA, produced a shadow-report on the desperate public health and human rights situation of drug users [3] in the country. The report concludes that in its failure to provide comprehensive harm reduction measures such as needle and syringe exchange programmes, the Swedish Government is violating the right to health of people who use drugs, placing them at unnecessary and avoidable risk of HIV and HCV infection. This conclusion was backed by the former UN Special Rapporteur on the Right to Health, Professor Paul Hunt, who visited Sweden in 2006 and submitted his report to the General Assembly of the United Nations in February 2007.

Sweden is the only country in Europe that based its national drug policy on the goal (or as they put it, the vision) of a drug-free society. For many it seems to be an innocent, stimulating dream like “world peace” – but it’s not, points out Henrik Tham, Professor of Criminology at the Stockholm University. This zero-vision is dangerous because it implies that total abstinence is a value and goal in itself that transcends other goals like life or health. Indeed, for some Swedes it is more important to be drug-free than to stay alive or avoid HIV infections. That’s why Stockholm is the only capital in Europe where there is no official needle and syringe exchange program, that’s why so many heroin users have to die before getting into methadone treatment. If a society is trying to get rid of drugs it means that it will soon try to get rid of drug users. That is, the war on drugs is always a war on people.

Posted by Peter Sarosi

Brukarvärnspriset 2009

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARVÄNSPRIS 2009 GÅR TILL!

PRESSMEDDELANDE - BRUKARVÄNSPRISET 2009 GÅR TILL Alice Åström, Elina Linna, Eva Olofsson och Lena Olsson samtliga är riksdagsledamöter för Vänsterpartiet!

PRESSMEDDELANDE - BRUKARVÄNSPRISET 2009 GÅR TILL

Alice Åström, Elina Linna, Eva Olofsson och Lena Olsson samtliga är riksdagsledamöter för Vänsterpartiet!

Priset delas ut på Svenska Brukarföreningens seminarium 16 juni - för bokning:
bokning@seminarium2009.se
för mer info se www.seminarium2009.se

PRISMOTIVERING:

Alice Åström, Elina Linna, Eva Olofsson och Lena Olsson får Brukarvänspriset 2009 för deras gärning med att ha tagit fram ett nytt narkotikapolitiskt program för Vänsterpartiet. För SBF:s medlemskollektiv är det ett mycket viktigt dokument, som i framtiden markant kommer att förbättra våra liv. Att ha vågat stå upp för och försvarat något så kontroversiellt som en avkriminalisering av det egna bruket är mycket vågat och måste därför få Brukarnas stöd.

Svensk narkotikapolitik har under flera decennium byggt på en repressiv idé - ett strafftänk. Vi tror att Vänsterpartiet har inlett en ny era inom Svensk narkotikapolitik, en era som förhoppningsvis ska bygga på mänskliga rättigheter med humanistiska förtecken. Vidare så tror SBF att fler politiska partier med tiden också kommer att våga ta steget- att inse att kriminaliseringen av det egna bruket faktiskt för mer skada med sig än nytta.

Lagen används ofta av motståndarna till rena sprutor som ett argument för att inte behöva dela ut rena sprutor i syfte att hindra vidare spridning av dödliga sjukdomar. Polisen använder lagen för att gripa och förfölja redan utsatta människor - de narkotikaberoende som oftast består av, prostituerade, hemlösa och människor som är smittade av Hepatit-c och HIV. Därför ger Svenska Brukarföreningen 2009 vårt pris till Alice Åström, Elina Linna, Eva Olofsson och Lena Olsson.

§ 8. FÖRORDNANDE AV BRUKARVÄNSPRISET:
Till en person, organisation eller grupp som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att förbättra situationen för de människor som utgör Svenska Brukarföreningens medlemskollektiv kan föreningen ge ett erkännande i form av ett pris. Insatsen skall värderas utifrån dess överensstämmelse med Svenska Brukarföreningens i sin stadga uttalade målsättning och ideologi. Priset delas ut vid ett tillfälle per år i samband med föreningens årliga medlemsmöte.

Brukarvänspriset har delats ut årligen sedan 2003, tidigare pristagare är:

2003 Lars Gunne Professor emeritus
2004 Malmö & Lunds Sprututbyte
2005 Professor Henrik Tham
2006 Socialstyrelsen
2007 Johan Kakko, Markus Heiligh och Leif Grönblad för 3G- Studien
2008 Björn Fries fd narkotikapolitisk samordnare åt regeringen
2008 Dr Masimmo Barra - vice ordförande Internationella Röda-korset samt ordförande Italienska röda-korset (Hederspris)

Läkare på defensiven

Chefsöverläkare polisanmäld
för tjänstefel

Miki Agerberg
Läkartidningen
2009-02-19

Opiatmottagningen vid Skellefteå lasarett och ansvarig chefsöverläkare har polisanmälts för tjänstefel. Anmälare är Svenska Brukarföreningen, som hävdar att mottagningen använder olagliga metoder, bland annat villkorade kroppsvisitationer av patienterna. Mottagningen har också anmälts till Socialstyrelsen.

Opiatmottagningen i Skellefteå, som tillhör den psykiatriska kliniken vid lasarettet, ger läkemedelsassisterad behandling mot heroinberoende. 70 patienter är inskrivna i programmet, och de behandlas bland annat med metadon eller buprenorfin (Subutex, Suboxone) för att kunna bryta sitt missbruk.

Målsägande i polisanmälan är två kvinnliga patienter vid mottagningen. Enligt anmälan har både de och andra patienter tvingats gå med på kroppsvisitationer där personalen sökt efter injektionsmärken. För att få tillgång till behandlingsprogrammet ska patienterna också ha behövt skriva på en fullmakt som ger sjukhuset rätt att lämna ut sekretessbelagd information om patienten till polis, åklagare och andra myndigheter, och även kontrakt med olika villkor som leder till omedelbar uteslutning ur programmet.

Socialstyrelsens föreskrifter om underhållsbehandling vid opiatberoende, som trädde i kraft 1 januari 2005, gjorde det möjligt för beroendemottagningar i hela landet att ge behandling med metadon eller buprenorfin. De metoder som används i Skellefteå strider mot dessa föreskrifter och Socialstyrelsens handbok till dem, anser Berne Stålenkrantz, som är ordförande i Svenska Brukarföreningen:

– Kroppsvisitationerna är kränkande och saknar stöd i föreskrifterna, säger han. Att frånsäga sig tystnadsplikten är okej endast gentemot socialtjänsten, men absolut inte gentemot polis och andra myndigheter som villkor för behandlingen. Jag kan förstå att polisen trycker på och vill ha information, men då ska sjukvården av etiska skäl säga stopp.

Brottsrubriceringen i polisanmälan är tjänstefel eller grovt tjänstefel. Enligt Berne Stålenkrantz är det första gången Svenska Brukarföreningen polisanmäler en verksamhet inom sjukvården. Föreningen har tidigare biträtt ett antal medlemmar med anmälningar till HSAN men tycker inte att dessa lett till några större resultat.

– Vad vi vill uppnå med polisanmälan är att vården ska följa Socialstyrelsens föreskrifter, säger han. Det måste bli slut på diskrimineringen och stigmatiseringen av den här patientgruppen. Inga andra patienter behandlas på det här sättet.

Den läkare som polisanmälts är chefsöverläkare Carl-Gustaf Olofsson, verksamhetschef vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Han förnekar att mottagningen har brutit mot Socialstyrelsens föreskrifter:

– Vi har inte gjort kroppsvisitationer utan bara inspekterat händer, armar och fötter, säger han. Det handlar bland annat om patientsäkerhet, eftersom vi haft svåra tillbud med personer som injicerat. Det är en självklar medicinsk uppföljning, och många har också sagt att de tycker det är en trygghet att bli inspekterade.

Att mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LARO-mottagningar) utbyter patientinformation med polisen är inte unikt för Skellefteå utan förekommer i hela landet, säger Carl-Gustaf Olofsson:

– När patienter går med i programmet lämnar de ett medgivande till att informationsutbyte får ske mellan bland annat sjukvård, socialtjänst och polis. Informationsutbytet sker på generell nivå och, om det gäller individer, bara om det ligger i patientens intresse. Övriga patientuppgifter omfattas fortfarande av sekretesslagen.

Han försvarar också avtalen om att patienter kan bli omedelbart uteslutna ur behandlingsprogrammet om de ertappas med exempelvis snatteri eller att försöka smuggla ut tabletter:

– Vi gör alltid en individuell bedömning. Men det behövs tydliga regler, för att vi ska kunna hjälpa dem som verkligen vill lämna missbruket.

Efter polisanmälan inleddes förundersökning av polisen. Ledningen för förundersökningen har nu övertagits av kammaråklagare Peter Jonsson vid åklagarkammaren i Umeå.

– Jag har lämnat direktiv för utredningen, säger han. Saken måste utredas innan man kan säga om något brott har begåtts, och i så fall vilket.

Anmälan till Socialstyrelsen handläggs av Gudrun Kågström-Lindberg vid regionala tillsynsmyndigheten i Umeå. Hon har nyligen fått in anmälan och kan ännu inte uttala sig om det enskilda fallet.

– Vi kommer att granska om verksamheten följer de författningar som finns, säger hon. Det gäller föreskriften om underhållsbehandling, men också regler om etik i vården, bemötande av patienter med mera.